Stress och uppgivenhet

är saker som inte går ihop för då händer inget alls.

Imorgon ska en massagesaga vara klar (längd ca 5 min) och jag har ingen aning om hur jag ens ska börja eller vad den ska handla om. Nästa vecka är det VFU igen. Vi får se hur många dagar jag är där nästa vecka för på lördag nästa vecka är sista chansen på jävulstentan. Jag fick 9p (11 är G) sist så jag kanske har en chans om jag bara får tid för att plugga. Jag har sagt att jag ska prioritera bort annat skolarbete och fokusera på tentan, men hur lätt är det när det är mycket som ska göras hela tiden? Grupparbeten kan och vill jag inte räkna bort för det påverkar fler än mig. Uppsatsen har blivit lidande, men vi skulle bara ha börjat så det kanske inte gör något...
VFU kommer som sagt bli mer eller mindre lidande. På måndag kommer jag att vara där i alla fall. Hela dagen. Börjar 8 och ska egentligen gå till 15, men det är ett husmöte runt 17.30 och då kan jag lika gärna vara där hela tiden. Måste komma ihåg att observera också... Blocket i knät hela tiden. Sen funderar jag på att inte vara där på hela veckan utan vara hemma och läsa som en tok istället. Vecka 50 kan jag ju vara på VFU hela veckan för då behöver jag inte vara hemma och plugga till tentan.

Jag måste sätta mig och planera inför VFU också... Ringde nyss för att prata med min handledare, men hon var på rast. Får se om hon ringer upp senare.

Jag förstår inte vad det är med Universitetet. Varför lägga oviktiga saker när det är som värst med andra saker istället för att ta det senare, de sista dagarna på kursen, när det inte finns något att göra ändå? Vi har uppföljning på VFU innan jul. Väldigt dåligt när det lika gärna kan ligga i januari så att de som är sjuka och tar igen VFU också har en chans att vara klara och kan vara med.

Nu ska jag äta något och försöka komma på något bra som kan tänkas vara en massagesaga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback