Att jag är seg och kan sova 22 timmar om dygnet (om jag fick) måste vara som att det kommer sol efter regn? Det kan bara bli bättre känns det som. Jag har mycket att göra, som jag sagt tidigare, vilket är bra på ett sätt. Det får mig att slippa tänka på sådant jag inte ska tänka på men jag är trött. Oj så trött jag är. På både människor och fysiskt.

Gårdagens dygn sov jag bort.
Jag somade innan 00.
Gick upp ca 10.30.
Somnade på soffan strax efter 11.
Vaknade 15.
Gick och lade mig innan 23.

Jag vände lixom på det. Var vaken i de 8 timmarna som man är rekommenderad att sova. Aja

Idag är jag pigg och panikpluggar eftersom det var det jag skulle ha gjort hela dagen igår. Jag har hamnat efter i läsningen då jag har lagt fokus på allt med faddrarna (fy mig, men det har behövt eftersom det varit en del problem). Nu är faddrarna så gott som ordnade och vi ska även ha möte i halvkasst om hur de andra kan ta del av arbetet så att inte jag "sitter med allt arbete". Jag har tänkt att ta upp det förut, men det har varit svårt att lämna över det till någon annan mitt i, det hade i alla fall blivit samma arbete för mig att få någon annan insatt i allt jag gjort.

Att jag inte är helt insatt i läsningen kompenserar jag med att ha bra frågeställningar istället. Jag hoppas de är bra i alla fall. Det får vi se om en stund.

Nu ska jag fortsätta läsa och sedan ge mig iväg till litteraturseminarie.

Bye Bye!